Våldtäkt och sexuella övergrepp är allvarliga brott som kränker kroppen, viljan och den personliga integriteten. Här beskrivs rättsliga och praktiska steg.
Våldtäkt kan drabba människor i alla åldrar och livssituationer och sker ofta i miljöer som upplevs som trygga. Gärningspersonen kan vara en partner, bekant eller helt okänd. Svensk lagstiftning utgår från samtycke och lyfter fram att tystnad, rädsla eller chock inte är samtycke. När sexuella handlingar sker utan frivillighet handlar det om brott som samhället ska utreda och lagföra.
För många väcks frågor om hur polisanmälan går till, vad som händer på sjukhus och hur rättsprocessen är uppbyggd. Efter en våldtäkt är det betydelsefullt att kroppsliga skador dokumenteras och att medicinska spår säkras så snart som möjligt. Akutsjukhus och särskilda mottagningar för våldtagna har rutiner för bemötande, undersökning och stöd. Där kan även preventivmedicin, provtagning för könssjukdomar och samtalsstöd erbjudas.
Stöd, rättigheter och hjälp vid våldtäkt
När rättsprocessen påbörjas uppstår ofta oro inför polisförhör, rättegång och mötet med gärningspersonen. I svensk rätt finns möjlighet att få ett målsägandebiträde som hjälper till med kontakter med polis och domstol, förklarar rättigheter och för talan om skadestånd. Kostnaden bärs i regel av staten, inte av brottsoffret. Utöver den formella rättsprocessen kan kontakt tas med brottsofferjourer och ideella föreningar där erfarenhet finns av samtal med personer som utsatts för våldtäkt och sexuella övergrepp.
Psykiska reaktioner varierar men många upplever skuld, skam, sömnsvårigheter eller stark rädsla. Ingen skuld vilar på den som blivit utsatt, oavsett om alkohol funnits med, om ett tidigare samtycke funnits eller om man haft en relation med förövaren. Stöd kan ges genom kuratorer, psykologer och särskilda mottagningar inom hälso- och sjukvården. Där kan även information ges om hjälp efter våldtäkt och om hur vardagen kan struktureras för ökad trygghet.